Sök:

Sökresultat:

1622 Uppsatser om Externa samhällsfaktorer - Sida 1 av 109

SPR?K I F?R?NDRING - En analys av spr?kanpassning i japanska.

Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

TÀnkande med och utan externa representationer : Betydelsen av material för skapandet av fysiska mentala representationer vid designworkshop

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

?Ett samh?lle utan kultur ? p? riktigt, vad finns kvar?? En kvalitativ fallstudie som unders?ker hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

L?rar-f?r?ldrarelationen ur ett l?rarperspektiv En kvalitativ studie om samh?llskunskapsl?rares uppfattningar om relationen till f?r?ldrar p? mellan- och h?gstadiet i socioekonomiskt utsatta omr?den

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Alliansers pÄverkan : VÀnder sig Swedbanks kunder automatiskt till FastighetsbyrÄn?

Media har i flera Ă„r skrivit om att centrumhandeln i mĂ„nga stĂ€der har en negativ tillvĂ€xt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillvĂ€xt. Under de 10-20 senaste Ă„ren sĂ„ har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. NĂ€r de vĂ€ljer att etablera sig dĂ€r sĂ„ ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats Ă€r ta reda pĂ„ centrumledarnas syn pĂ„ situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i VĂ€sterĂ„s och Norrköping.Åtta centrumledare pĂ„ centrumgallerior och externa köpcentrum i VĂ€sterĂ„s och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

En analys av galleriorna i VÀsterÄs och Norrköping : Ett centrumledarperspektiv

Media har i flera Ă„r skrivit om att centrumhandeln i mĂ„nga stĂ€der har en negativ tillvĂ€xt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillvĂ€xt. Under de 10-20 senaste Ă„ren sĂ„ har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. NĂ€r de vĂ€ljer att etablera sig dĂ€r sĂ„ ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats Ă€r ta reda pĂ„ centrumledarnas syn pĂ„ situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i VĂ€sterĂ„s och Norrköping.Åtta centrumledare pĂ„ centrumgallerior och externa köpcentrum i VĂ€sterĂ„s och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Revisionspliktens avskaffande : En studie om förÀndringen pÄ revisionsbyrÄers tjÀnsteutbud

Media har i flera Ă„r skrivit om att centrumhandeln i mĂ„nga stĂ€der har en negativ tillvĂ€xt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillvĂ€xt. Under de 10-20 senaste Ă„ren sĂ„ har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. NĂ€r de vĂ€ljer att etablera sig dĂ€r sĂ„ ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats Ă€r ta reda pĂ„ centrumledarnas syn pĂ„ situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i VĂ€sterĂ„s och Norrköping.Åtta centrumledare pĂ„ centrumgallerior och externa köpcentrum i VĂ€sterĂ„s och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

I vilken utstrÀckning i nulÀget lagrar organisationer data om externa affÀrsdomÀner i ett datalager?

Ett datalager Àr ett beslutstödssystem som integrerar stora mÀngder data frÄn interna och externa kÀllor. Dessutom Àr datalagret subjektorienterat, vilket innebÀr att det Àr organsierat kring ett antal betydelsefulla affÀrsdomÀner som företaget lagrar data om. MÄnga menar att det börjar bli allt viktigare för företag att söka information utanför verksamheten. Detta kan göras genom att de externa affÀrsdomÀnerna skannas av pÄ information.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning i nulÀget som organisationer lagrar data om affÀrsdomÀner i sitt datalager. För att ta reda pÄ detta har företag som anvÀnder datalager kontaktats och intervjuats.Resultatet visar att företag lagrar data om externa affÀrsdomÀner, fast i ganska liten utstrÀckning.

Ägarledda företag och externa styrelseledamöter

I Àgarledda företag bestÄr styrelsen oftast av Àgaren sjÀlv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll Àr ofta bara en formalitet. Flera författare pÄpekar vikten av att fÄ in externa ledamöter i styrelsen för att fÄ en aktiv styrelse och att fÄ tillgÄng till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstÄende person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos Àgarledda företag kan vara rÀdslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstÄr företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts Àr vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anstÀllda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.

...sen jag var liten har jag tagit del av speciellt min mammas v?rderingar. En kvalitativ intervjustudie om gymnasiekillars kunskapsbekr?ftelse

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

ATT VARA F?RENAD GENOM TRO, GEMENSKAP OCH GOD FIKA: En antropologisk studie om gemenskap och kristen identitet i ett sekul?rt samh?lle

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

IBLAND B?R TRYGGHETEN ARBETSV?ST: En antropologisk studie av relationens betydelse f?r en psykisk h?lsa-hunds funktion

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

1 NĂ€sta sida ->